Hej

Idag har jag varit på möte med arbetsförmedlingen och faktiskt fått upp hoppet lite om att inom snar farmtid faktiskt komma ut på arbetsmarkanden och få ett jobb som inte bara är tilfälligt.

Intervjun jag var på igår det jätte bra, känns som jag har en stor chans att få det, dock är det bara ett deltids jobb, men pengar är alltid pengar.

En sak som jag är säker på nu är att jag behöver skaffa mig jobberfarnehet och inte studera mer och det höll min handledare med om. Det är så skönt att komma till arbetsförmedlingen och få träffa någon som man känner vill hjälpa en och som inte bara ser en för en i mängden.

Trotts att hoppet finns att ekonomin snart ska repa sig och bli stabil finns samtidigt oron att den kan gå totalt i botten innan den repar sig, men det är bara att hoppas och hålla tummarna, vara positiv och acceptera de pengarna som faktiskt kommer in.

Som titelt säger drömmer jag mig bort lite just nu och lyx för mig är säkert inte samma sak för mig som för många andra som har jobb eller på ett eller annat sätt får in lön på kontot varje månad.

Det är lite just nu som behövs för att jag ska känna att det kännas lyxigt.

Gå på bio

Hitta på någon form av aktivitet med kompisar

Bjuda vänner och familj på middag

Kunna handla vad jag vill i affären när jag handlar mat

Kunna köpa lite nya kläder då många är förstora

Jag vill kunna gå ut och äta på resturang en gång

Jag önskar mig en ny telefon, fick ett jätte bra erbjudande på telefon idag som jag tyvärr måste tacka nej till för att jag inte har råd att betala 50 kr mer i månaden.

Jag vill åka upp till Luleå och hälsa på mina kompisar som jag inte träffat på 2 år

Jag skulle vilja åka på en weekend i Stockholm

Jag skulle vilja åka utomlands över nyår för att kunna fira min och sambons 5 årsdag, vi har inte firat en enda årsdag sen vi blev tillsammans. 

Vi skulle behöva en ny bil som är säkrare och mer ekonomisk än den vi har

Detta är min önskelista detta är vad jag skulle vilja kunna köpa och göra resten av året, men som ekonomin hindrar mig att göra om jag visste att mitt liv skulle se ut så här förra sommaren skulle jag gjort allt då, för då fanns pengarna, men som jag sparade för att jag skulle kunna hitta på dessa sakerna sen, men nu har alla sparpengar gått åt att leva på istället.

Jag vet att vissa av dessa saker kan inte andra människor göra någon gång i livet, men detta är lyx för mig och det är vad jag vill göra för att jag ska å bra.

Mitt mål är att kunna beta av listan efterhand men dock blir den säkert väldigt förseand och då menar jag försenad flera år framåt.

Men sånt är livet!!!

Just nu lever jag på hoppet och lyckan över att ha träffat en av kompisarna från Luleå efter över 2 års tid. För igår när jag var i Helsingborg passade jag på att träffa Underbara älskade Kristofer och det är så underbart att träffa honom för att tar livet som det kommero hc bara njuter, måste lära mig av honom! Trotts att det gått över 2 år sen vi sågs sist så kändes det som vi sågs senast iförrgår och att vi hållit kontakten hela tiden.

Så detta var vad jag hade och säga idag

Puss på er

Hej på er

Jag är en person som koncentrerar mig på en sak i taget och gör det med hela mitt hjärta men mitt liv blir lite kaos när jag måste koncentrera mig på flera saker samtidigt och gör alla helhjärtat, för jag gör aldrig något halvdant.

När jag fick jobbet ville jag gör det så bra som möjligt att mitt fokus på viktminskningen, träningen och maten blev lidande. När jag sedan blev av med jobbet igen mådde jag dåligt och skämdes över att inte ha klarat av jobbet, vilket gjorde att jag sket i allt, brydde mig inte om hushållet, inte sambon, inte hunden inget. Jag gick bara och väntade på den där dagen då allt skulle vända, då saker och ting skulle gå min väg, då allt skulle lösa sig och jag skulle få energin tillbaka. Jag har nu konstaterat att man kan inte bara gå och vänta på den dagen för den dagen kommer inte.

Den dagen kommer när man bestämer sig, den dagen kommer när man bestämmer sig för att stiga upp på morgonen och motarbeta tröttheten, den dagen kommer när man bestämmer sig för att man ska må bättre, den dagen kommer när man inte accepterar att man mår dåligt. Livet blir aldrig bättre än vad man gör det till och för 2 dagar sedan var jag trött på att må dåligt, ha dåligt självförtroende och dålig självkänsla och gå runt och känna att alla andra har det så mycket bättre. Jag accepterar inte att må dåligt och jag vill verkligen inte gå runt och må dåligt över att vara avensjuk på all andra som har det bättre för så är det inte. Jag måste leva mitt liv så att jag mår bra.

För 2 dagar sedan tog jag tag i träningen, hushållet och maten, jag håller på att hitta tillbaka till rätt bana, men måste intala mig själv gång på gång att jag inte accepterar att må dåligt och att livet inte blir bättre än vad jag gör det till för att jag ska fatta det.

Jag har många gånger trott att någon annan kan lösa mina problem och bekymmer tex en psykolog eftersom jag många gånger känt mig deprimerad, men det är för att jag påverkas av allt som göra och sägs runt omkring mig och att jag går och väntar på att det en dag ska bli bättre.

Igår var maten i stortsett bra, några felsteg som jag kunde hoppat över man jag kämpar vidare mot mitt sockersug.

Tränade core i 45 min och sen sprang jag i 30 min så idag känns det i kroppen.

Ikväll är det möte med xtravaganza så då hoppas jag att jag ska få lite ny motivation att fortsätta min resa.

Tungt inlägg, så nu avslutar jag med att säga att jag ska på en arbetsintervju i morgon så håll tummarna.

Puss 

Hej

När jag bestämde mig för att gå med i xtravaganza och gå ner i vikt så var det för att jag kände att jag inte mådde bra med mig själv ohc situationen jag var i. Jag kom snabbt fram till att det var vikten som var det stora problemet, jag trivdes inte med mig själv längre. Jag visste att det skulle krävas något som verkligen motiverade och peppade mig.

Genom xtravaganza fick jag en snabb viktnedgång direkt efterosm man bara äter soppor de första veckorna så totalt äter man 500 kcal/dag. Genom xtravaganza fick jag hjälpen jag behövde för att hålla motivationen uppe, jag fick en kickstart, då jag gick på sopporna i 6 veckor och gick ner 17 kg totalt då. Nackdelen var ju att jag inte orkade träna på 500 kcal/dag. Så jag såg fram emot att få börja trappa upp och äta 3 mål vanlig mat och 3 mellanmål i form av sopporna. Maten jag äter innehåller lågt innehåll av kolhydrater, jag tar bort pasta, ris, potatis, bröd och mejeriprodukter. Jag undviker mjöl, socker och salt.

Genom xtravaganza fick jag också motivation genom att man har möten med resten av gruppen 1 gång i veckan de första 3 månaderna och sen 1 gång i månadeni 4 månader, detta göra att man får prata av sig med personer i samma situation, man motiverar varandra och får tips och råd, vilket gör att man inte ger upp utan bara fortsätter.

Sen jobbar man mycket med mentalträning för att förändra det invanda beteendet som man har, alla gånger man bestämmer sig för att ta tag i livet och viktnedgången så bestämmer man sig i det medvetna men det är det omedveta som gör att man misslyckas gång på gång. Det har den mentala träningen hjälpt mig med jätte mycket, jag kommer fortsätta äta lågt innehåll av kolhydrater i min mat resten av livet för att jag trivs med det, jag tänker innan jag stoppar något i munnen och jag är medveten om vad produkterna som jag handlar hem, vad de innehåller.

Mitt mål är att gå ner 40kg, men detta handlar inte bara om vilken siffra som vågen visar, det handlar om hur man mår och att man trivs med sig själv. Jag har nu gått ner 20 kg och står tilla där och har gjort ett tag nu, men det är för att jag itne ansträngt mig heller för att det ska hända mer, men cm runt midjan försvinner fortfarande och 7 cm till sen är jag nere på ett midjemått som enligt normerna räknas som normalt, något jag inte minns att jag nånsin varit nere på innan, så det är kul. när jag bestämde mitt vikt mål, tyckte xtravaganza att jag skulle ha ett mål med min träning också och det blev att jag den 2/5 i år skulle springa vårruset i Malmö. Jag har drömt att få springa vårruset i 2-3 års tid nu, men med dåligt fötter, hög vikt som påfrestar knäna och konditionen har jag inte vågat. Spelade fotboll när jag var yngre och även handboll där det är mycket springan vilket jag tyckte var kul så länge det bara var några kilo för mycket, men när det blir många kilo för mycket är det itne roligt att springa längre så jag slutade, dock inte bara på grunda av det. Så jag har hatat att springa de senaste åren men nu går det lite lättare och börjar bli roligt igen, så jag satsade allt på vårruset i år. Rundan är på 5 km och mitt mål var att klara det på 45 min.

Jag sprang mer än halva rundan, skadade mig inte och gick i mål på 43,5 min!!!

Alltså klarade jag mitt första mål!!!!!!! Jag är sås stolt, då jag inte tränat så mycket som jag skulle behövt och att det var roligt.

Nu går jag mot nästa mål som är en siffra jag ska ha uppnått tills den 5/6, jag vet att jag inte kommer hinna nå den siffran för att det är för många kilo dit, därför har jag ändrat målet till en siffra som är mer uppnålig och även om jag inte når dit så är jag jätte lycklig och glad för det jag nått hittentill och trivs så otroligt bra med mig själv just nu. Hur roligt är det inte när alla kläder är förstora och man måste köpa flera storlekar mindre och att man kan ha i stort sett vilka kläder man vill. Jag bara älskar det! Det verkar sambon med gör för jag får himla mycket uppmärksamhet från honom nu för tiden.

Jag avslutar detta inlägg med en bild!

  Jag var så stolt över mig själv och min insats att jag köpte en t-shirt som minne, alla som deltog fick medalj och det gjorde att jag kände mig ännu mer stolt.

Puss

Hej

Nu krävs det en uppdatering här, för nu har det hänt så mycket att jag måste skriva av mig lite.

Som jag sagt tidigare så blev jobbet som jag sökte mitt och jag är så otroligt glad att det blev mitt och även om det går upp och ner så har det överlag varit roligt, dock även väldigt stressigt och jag är inte en person som klarar av stress så bra, men med tiden har jag i alla fall lärt mig att se signalerna som visar sig innan jag går in i vägen, för det gjorde jag första gången andra gången på gymnasiet. Mitt jobb i sig är igentligen inte så stressigt, det är pressen man har fårn de högre cheferna att man ska visa bra säljresultat som är jobbigt och oron man går runt med gör att man blir stressad.

Nu är det så här att jag inte har gjort så bra resultat så chansen är stor att jag jobbar min sista veckan denna veckan då jag troligtvis blir uppsagd på fredag, och detta beskedet har ju gjort att jag blivit stressad, så just för tillfället tappar jag otroliga mängder hår, sjukligt mycket, men jag kämpar på denna veckan med för att vara cheferna till lags innan jag ger upp.

Detta jobbet har betytt många omställningar, jag kör tex väldigt mycket bil och jag är van vid att cykla mycket så jag rör på mig mindre, jag jobbar långa dagar så jag missar mina träningspass som jag alltid gick på innan för de ligger tidigare på dagen och efter en hel dag på jobbet är jag så trött på kvällen att det är för jobbigt att ta sig iväg på träning. Mitt jobb gör också att maten hamnar emellan då jag får äta lunch ute oftast, inte så lätt att ha matlåda med sig då man sitter i en bil hela dagen och i och med att man äter ute så är det inte alltid att få till måltiderna så det ska vara så optimala som möjligt för min viktminskning. 

Eftersom jobbet sätter stor press på mig så orkar jag inte riktigt bry mig när jag väl är ledig, detta har resluterat i att viktnedgågnen stannat av och även att något kilo lagts till istället.

Men nu har jag bestämt mig för att jag inte ska ge upp jag ska nå mitt mål och det är inte värt att skita i viktnedgågnen då jag mår så himla mycket bättre när jag äter rätt.

Så nu är det dags för mig att ta tag i denna veckan och se hur den uratrat sig, med jobb, liv, mat och träning. så återkommer jag om hur det går längre fram.

Som ni säkert förstår så kommer recepten och kläderna jag lovat lägga upp att få vänta lite måste hitta tillbaka till min balans först.

Jag har redan börjat med att ut och gå en lång promenad i more i rask takt, så håll tummarna och skriv gärna en peppande komentar.

Puss 

Hej

Nu var det länge sen, men det har varit mycket annat runt omkring.

Till att börja med kan jag säga att jobbet jag sökte och som jag varit på arbetsintervju för blev mitt, så nu har jag jobbat sedan lite mer än en vecka tillbaka. I och med att jag fick jobbet har det inneburit prov jobb i Malmö och utbildning i Halmstad, så jag har varit på resande fot ganska mycket och det har även varit ganska mycket nytt att anpassa sig efter. Så nu är jag på resande fot nästan dagligen, då jag jobbar med att sälja ergonomiska hjälpmedel i hela Blekinge området.

Just nu går jobbet mest ut på att skapa någon form av kundkrets ås just nu jagar jag kunder kan man säga, ett jobb som både går upp och ner, det jag måste lära mig är att inte ta alla kommentarer personligen, då det inte är till mig personligen de säger alla dumma grejer utan till säljaren som jag är då jag jobbar.

Jobbet har börjat lite trögt, men jag hoppas att jag genom att kämpa på lyckas få det att flyta lite bättre framöver.

Så nu vet ni varför här har varit lite tomt, men jag har planerat att lägga upp lite inlägg med recept som jag använder mig av i min viktnedgångsresa, för övrigt har jag nu gått ner 20 kg, så nu är det 21 kg kvar innan jag nått mitt mål och resan börjar på riktigt.

Nu har även så många av mina kläder blivit förstora att halva gardroben ligger utanför och ska säljas, så kommer komma upp bilder på det också ifall någon är intresserad.

Puss

Hej

Igår fick jag många komentarer om min vikt nedgång, var på ett av det regelbundna mötena som jag går på i och med min viktminskning.

Jag var på dåligt humör när jag körde dit, men däremot åkte jag därifrån på mycket bättre humör. Igår var det 2 månadersinvägningen och vågen visar nu -18 kg och även om jag hade hoppats på mer så är jag nöjd, nästan rädd att jag är för nöjd och att det är därför det inte händer något, men jag ska fortsätta köra på och sen får vi se vart det leder.

En av komplemangerna jag fick igår var att jag nu måste börja kallas för mini då jag blivit så liten sen den här personen träffade mig första gången, det var samma person som gav mig en komplemang om mina ögon för några veckor sedan, som jag skrivit om här tidigare. Behöver jag näma att det är en kille som kommer med dessa komentarer?! vilket gör att det känns ytterliggare lite bättre att höra dem, jag menar det är alltid kul att bli uppskattad och känna sig attraktiv, dock har jag börjat misstänka att detta är hans sätt att flörta med mig, jag har så svårt att förstå och se sånt hos killar, bara för jag alltid går runt och tänker på att ingen kommer någonsin vilja ha mig, men jag har ju min underbara sambo som faktiskt ville och fortfarande vill ha mig, jag ska bara fatta det själv också! vilket jag också sagta med säkert gör, jag trivs bättre och bättre i kroppen för varje dag som går och jag upptäcker att gamla kläder sitter bättre eller passar igen, och till och med blir förstora så att jag måste sälja dem.

Så jag tänkte jag ska ta kort på mina nya kläder jag har köpt och lägga upp här, men måste bara ladda kameran först och även få det lite lugnare i mitt övriga liv, som just nu är propfullt med grejer som ska göras. Så jag återkommer om det.

Jag kommer även att ta kort på de kläderna jag ska sälja och lägga upp här innan jag lägger upp dem på tradera, ifall det är någon som är intresserad.

Ikväll ska jag träna med en personligtränare som ska lägga upp ett träningsschema till mig, ska bli kul och spännande, för jag vill ju lägga upp träningen så jag får de resultat som jag vill ha, så lite nervös över hur hårt hon ska köra med mig, men annars ska det bli kul och spännande.

Ha en bra dag

Puss 

Hej

Min helg har bjudit på det mesta, började den med att träna sen tog jag lite shopping på det. Eftersom jag håller på att gå ner i vikt så vill jag helst inte köpa nya kläder, men när alla byxor bara hänger och alla tröjor är förstora så måste man köpa något nytt för jag vill inte gå i förstora kläder ända tills jag nått mitt mål för det blir resten av året i så fall.

Det var nämligen så att jag hade presentkort i en butik här i Bromölla som heter Jazpi och därför tänkte jag att jag kollar deras halva reapriset rea och ser om jag hittar något lite billigare för någ känns det bättre, tycker det är så onödigt att lägga massa pengar på kläder som jag ändå inte kommer kunna ha om några månader, så sakt och gjort! Jag köpte ett par nya byxor för 125 kr och en kofta för samma pris, sen även en annan tröja men den var dock till fullpris på 299, men allt betalades med presentkortet så det kostade mig inte en krona, det blev till och med pengar över på presentkortet. Jag är så nöjd med mina köp och tröjan till fullpris köpte jag för att det gör inget att den blir lite stor, det blir bara snyggare då, ska komma ihåg att lägga upp bilder till er senare idag.

Efter att ha shoppat i affären stack jag hem till mamma och hennes gardrob och hittade 2 tunikor till, det är nämligen så att mamma med tappat i vikt så väldigt mycket av henne kläder kan jag ha och hon inte så nu har jag en halv ny gardrob känns det som.

Var även taxi till mamma och pappa som skulle på fest, aldirg har jag sett min mamma så påverkad så han itne kan gå rakt och håller på att snubbla in genom ytterdörren, men det är kul att gamlingarna får roa sig ibland.

Eftersom det varit så fint väder ute i helgen har jag även spenderat en hel del tid ute med hunden på långa promenader och helgen avslutades igår med lite kalas, där jag fick träffa det nya tillskottet i släkten, min lilla kusin Charlie, ååååå gud så liten han var, det är ju inte klokt så små de är, han är bara 5 dagar gammal så han är inte stor alls.

    Jag och lille kusinen Charlie, jag har även på mig mina nya byxor och den ena nya tröjan, men jag lovar att lägga upp fler och bättre bilder sen, om inte idag så kanske längre fram i veckan.

Puss

Hej

Igår fick jag reda på att jag är 1 av 2 som slåss om jobbet som jag tidigare har skrivit att jag varit på arbetsintervju för. Så den 4 april bär det av ner till Malmö för att följa med arbetsgivaren en dag på jobbet för att se hur det funkar och visa framfötterna så det slutligen blir jag som i maj månad börjar jobba som friskvårdsförsäljare i nordöstra skåne.

Jag längtar, men tycker samtidigt det är lite jobbigt att processen är så lång, jag skulle ju vilja jobba nu. Menmen det ska bli kul och jag ser fram emot det.

Så nu ska jag fokusera på pluggandet fram till dess så att jag kan försöka slutföra kursen för nu är det inlämning nästa fredag sen är det bara en uppgift kvar innan kursen är slut.

Vill även säga grattis till min farbror Patrik "Gossen" och hans sambo Jannike som i natt fick en lite Charlie och jag fick en ny kusin, söt såg han också ut, hoppas jag har tur att få chans att träffa honom redan i helgen då det är kalas hos farmor.

Ha en bra dag alla

Puss