Hej

När jag bestämde mig för att gå med i xtravaganza och gå ner i vikt så var det för att jag kände att jag inte mådde bra med mig själv ohc situationen jag var i. Jag kom snabbt fram till att det var vikten som var det stora problemet, jag trivdes inte med mig själv längre. Jag visste att det skulle krävas något som verkligen motiverade och peppade mig.

Genom xtravaganza fick jag en snabb viktnedgång direkt efterosm man bara äter soppor de första veckorna så totalt äter man 500 kcal/dag. Genom xtravaganza fick jag hjälpen jag behövde för att hålla motivationen uppe, jag fick en kickstart, då jag gick på sopporna i 6 veckor och gick ner 17 kg totalt då. Nackdelen var ju att jag inte orkade träna på 500 kcal/dag. Så jag såg fram emot att få börja trappa upp och äta 3 mål vanlig mat och 3 mellanmål i form av sopporna. Maten jag äter innehåller lågt innehåll av kolhydrater, jag tar bort pasta, ris, potatis, bröd och mejeriprodukter. Jag undviker mjöl, socker och salt.

Genom xtravaganza fick jag också motivation genom att man har möten med resten av gruppen 1 gång i veckan de första 3 månaderna och sen 1 gång i månadeni 4 månader, detta göra att man får prata av sig med personer i samma situation, man motiverar varandra och får tips och råd, vilket gör att man inte ger upp utan bara fortsätter.

Sen jobbar man mycket med mentalträning för att förändra det invanda beteendet som man har, alla gånger man bestämmer sig för att ta tag i livet och viktnedgången så bestämmer man sig i det medvetna men det är det omedveta som gör att man misslyckas gång på gång. Det har den mentala träningen hjälpt mig med jätte mycket, jag kommer fortsätta äta lågt innehåll av kolhydrater i min mat resten av livet för att jag trivs med det, jag tänker innan jag stoppar något i munnen och jag är medveten om vad produkterna som jag handlar hem, vad de innehåller.

Mitt mål är att gå ner 40kg, men detta handlar inte bara om vilken siffra som vågen visar, det handlar om hur man mår och att man trivs med sig själv. Jag har nu gått ner 20 kg och står tilla där och har gjort ett tag nu, men det är för att jag itne ansträngt mig heller för att det ska hända mer, men cm runt midjan försvinner fortfarande och 7 cm till sen är jag nere på ett midjemått som enligt normerna räknas som normalt, något jag inte minns att jag nånsin varit nere på innan, så det är kul. när jag bestämde mitt vikt mål, tyckte xtravaganza att jag skulle ha ett mål med min träning också och det blev att jag den 2/5 i år skulle springa vårruset i Malmö. Jag har drömt att få springa vårruset i 2-3 års tid nu, men med dåligt fötter, hög vikt som påfrestar knäna och konditionen har jag inte vågat. Spelade fotboll när jag var yngre och även handboll där det är mycket springan vilket jag tyckte var kul så länge det bara var några kilo för mycket, men när det blir många kilo för mycket är det itne roligt att springa längre så jag slutade, dock inte bara på grunda av det. Så jag har hatat att springa de senaste åren men nu går det lite lättare och börjar bli roligt igen, så jag satsade allt på vårruset i år. Rundan är på 5 km och mitt mål var att klara det på 45 min.

Jag sprang mer än halva rundan, skadade mig inte och gick i mål på 43,5 min!!!

Alltså klarade jag mitt första mål!!!!!!! Jag är sås stolt, då jag inte tränat så mycket som jag skulle behövt och att det var roligt.

Nu går jag mot nästa mål som är en siffra jag ska ha uppnått tills den 5/6, jag vet att jag inte kommer hinna nå den siffran för att det är för många kilo dit, därför har jag ändrat målet till en siffra som är mer uppnålig och även om jag inte når dit så är jag jätte lycklig och glad för det jag nått hittentill och trivs så otroligt bra med mig själv just nu. Hur roligt är det inte när alla kläder är förstora och man måste köpa flera storlekar mindre och att man kan ha i stort sett vilka kläder man vill. Jag bara älskar det! Det verkar sambon med gör för jag får himla mycket uppmärksamhet från honom nu för tiden.

Jag avslutar detta inlägg med en bild!

  Jag var så stolt över mig själv och min insats att jag köpte en t-shirt som minne, alla som deltog fick medalj och det gjorde att jag kände mig ännu mer stolt.

Puss

Hej

Nu krävs det en uppdatering här, för nu har det hänt så mycket att jag måste skriva av mig lite.

Som jag sagt tidigare så blev jobbet som jag sökte mitt och jag är så otroligt glad att det blev mitt och även om det går upp och ner så har det överlag varit roligt, dock även väldigt stressigt och jag är inte en person som klarar av stress så bra, men med tiden har jag i alla fall lärt mig att se signalerna som visar sig innan jag går in i vägen, för det gjorde jag första gången andra gången på gymnasiet. Mitt jobb i sig är igentligen inte så stressigt, det är pressen man har fårn de högre cheferna att man ska visa bra säljresultat som är jobbigt och oron man går runt med gör att man blir stressad.

Nu är det så här att jag inte har gjort så bra resultat så chansen är stor att jag jobbar min sista veckan denna veckan då jag troligtvis blir uppsagd på fredag, och detta beskedet har ju gjort att jag blivit stressad, så just för tillfället tappar jag otroliga mängder hår, sjukligt mycket, men jag kämpar på denna veckan med för att vara cheferna till lags innan jag ger upp.

Detta jobbet har betytt många omställningar, jag kör tex väldigt mycket bil och jag är van vid att cykla mycket så jag rör på mig mindre, jag jobbar långa dagar så jag missar mina träningspass som jag alltid gick på innan för de ligger tidigare på dagen och efter en hel dag på jobbet är jag så trött på kvällen att det är för jobbigt att ta sig iväg på träning. Mitt jobb gör också att maten hamnar emellan då jag får äta lunch ute oftast, inte så lätt att ha matlåda med sig då man sitter i en bil hela dagen och i och med att man äter ute så är det inte alltid att få till måltiderna så det ska vara så optimala som möjligt för min viktminskning. 

Eftersom jobbet sätter stor press på mig så orkar jag inte riktigt bry mig när jag väl är ledig, detta har resluterat i att viktnedgågnen stannat av och även att något kilo lagts till istället.

Men nu har jag bestämt mig för att jag inte ska ge upp jag ska nå mitt mål och det är inte värt att skita i viktnedgågnen då jag mår så himla mycket bättre när jag äter rätt.

Så nu är det dags för mig att ta tag i denna veckan och se hur den uratrat sig, med jobb, liv, mat och träning. så återkommer jag om hur det går längre fram.

Som ni säkert förstår så kommer recepten och kläderna jag lovat lägga upp att få vänta lite måste hitta tillbaka till min balans först.

Jag har redan börjat med att ut och gå en lång promenad i more i rask takt, så håll tummarna och skriv gärna en peppande komentar.

Puss