Hej

Såg på min bloggstatistik att det blir bara mindre och mindre inlägg från min sida. Det är ju inte bra, men jag vill så mkt och när jag väl skriver här så blir mina inlägg så långa så därför drar jag mig för att göra det. Ska försöka ändra taktik men vet inte om det kommer gå så bra, då jag nu har gått in i en period av mkt plugg, skrivande och långa timmar i biblo.

Men nu till det jag skulle skriva om!

För igår var det ju dagen, dagen som jag väntat på i 4 år, dagen som jag visste skulle komma tillbaka. Och så då kom den äntligen. IDOLtåget kom till mig, yttligare en gång hade jag bestämt mig för att denna gången ska det gå att genomföra.

Allt började för 5 år sen, när jag gick i 9:an och skolan ordnade sin årliga show, då vi elever på skolan uppträder. Jag har alltid älskat att sjunga, men aldrig gjort det högt då mamma alltid sagt till mig att jag bara för oväsen. Men jag tog chansen när jag gick i 9:an, jag tänkte att skämmer jag ut mig så kommer jag ju inte gå kvar på skolan sen, för showen ligger sista skolveckan innan sommarlovet.

Menmen, sagt och gjort! Jag ställde upp, lyckades till och med övertala 3 kompisar att vara köra åt mig. Sen kom problemet med att hitta en låt och det var inte det lättaste, Tillslut blev det You got me going crazy med Charlotte Perrelli. Nästa grej som dök upp, var när jag insåg att jag faktiskt skulle stå på en scen med minst 300 personer i publiken. Då ville jag nästan dra mig ur, det gjorde inte saken bättre att jag på första repititionen var tvungen att framföra min låt först, trotts att mitt nummer låg en stund in i showen. Men tanken om att det var nu lr aldrig fick jag mikrofonen i handen och musiken började. Det bästa var att det gick jätte bra, resterade av repetitionerna satt alla andra bänkade på första raden och tyckte att jag sjöng jätte bra.

Det var då drömmen om idol föddes, så ett år senare satte jag mig på tåget ner till malmö kl 04.00 en lördagsmorgon i april tillsammans med min näst kusin Malin. Framme var vi vid 05.30 och kön var säkert 100 m lång. Här började en lång väntan som skulle visa sig vara förgäves. Audition öppnade kl 9.00 och då flyttade sig inte ens kön, sen flyttade sig kön någon meter per halv timme. Detta var tredje gången de körde idol och man hade bara sätt det på teve tidigare och då trodde jag att när portarna gick upp och audition började fick alla i kön gå in i väntsalen men där hade jag riktigt fel. Vi fick stå ute i det kalla i hela 6 h och under de timmarna hann man fråga sig själv många gånger vad fan det var man höll på med. Detta var året då Clabbe hade hoppat av idol och programledarna var Sanna Bråding och Mogge. När 5 h och 30 min gått så ber vakterna alla som står bakom oss att de får komma tillbaka dagen efter då juryn inte hinner med alla denna dagen. Där stod vi med ett lättat hjärta och förstod att vi skulle få komma in, men 30 min senare bryter de kön även före oss. Så tyvärr kom vi inte in till juryn och brydde oss inte om att komma tillbaka dagen efter. Vi var helt enkelt för besvikna för att göra om samma sak igen. 

Nu har det gått så länge som 4 år och tanken har alltid funnits kvar att söka igen, men år efter år så har drömmen om att få sjunga avtagit. Men nu så dök ju då chansen upp, idol skulle komma till Luleå den 2/5 2010, samma stad som jag bor i nu för tiden och jag kan gå dit. Sagt och gjort! Natten mellan lördag och söndag kl exakt 03.45 började jag och mitt moraliska stöd Malin vår vandring mot Coop arena där audition skulle hållas kl 10,00. Vi var framme 04,30 och jag hade förväntat mig mkt folk men där sitter ungefär 10 personer i kylan och sjunger och spelar. Då inser jag att denna gången blir det av. Det var fruktansvärt kallt, men kl 07,00 öppnade dörrarna in till arenan och där inne bildades en kö, hamnade i köns 10 första metrar så det skulle bli av. Väl inne fick vi vänta till 08.00 då Peter Jidhe kom och då började teve inspelningarna, fotograferingarna och intervjuerna. Tiden rullade på snabbt och efter att ha tagit ett idolfoto, lyssnat på Mariette, sjungt upp och dansat och insett att jag kommer vara på teve till hösten gick starten av och audition började. Föst var det legkontroll, jag blev godkänd och fick ett nummer och ytterligare en blankett som skulle fyllas i. Godiebags med massa läkorol i alla sorter fick man när man kom in i väntsalen. Det ni bör veta är att kön, scenen för uppträdanden och väntsalen låg allt på isen, så publiken som letat sig dit fick verkligen se allt. Jag hinner inte mer än in i väntsalen förren mitt nummer ropas upp och det är dags för min resa upp till förjuryn! Man skulle sitta i nummer ordning, hålla fram nummer, hålla fram blankett om vart annat. Allt bara snurrade av all information man fick, men blanketten blev ifylld till slut. Där jag svarat på frågor som: Vad gör dig speciell? Varför ska du bli IDOL 2010? Vilken artist jämnför du dig med? Ni förstår ju kanske varför det tog tid att fylla i, det var inte de lättaste att svara på. Efter att ha tänkt att nu är jag på väg till juryn var det dags att gå vidare, det var dags att gå och sätta sig utan för rummet där man skulle sjunga. Där var man tvungen att vara knäppt tyst, flera kom ut helt förstörda och söndergråtna. Under mina 20 min där var det kanske 5 st som kom ut och hade gått vidare och så blev det då äntligen min tur. Som jag väntat så länge på.

Väl in får jag en komentar om att jag inte har norrlänsk dialekt och förklarar då varför och säger även att jag försökt söka tidigare, men misslyckats. Sen var det dags för sången, som gick väldigt bra, förutom att rösten darrade lite. Komentarerna efteråt var, du har en bra röst och detta var en väldigt bra audition, tyvärr går du inte vidare, men sök gärna igen nästa år och under tiden lär känna din röst, kanske gå till en sångpedagog, för du har en speciell röst ( sjunger genom näsan som Cher) men du behöver lära känna den. Super lycklig över kommentaren går jag ut genom rummet och har nu då genomfört min audition och kunde åka hem igen.

Min dag igår var så otroligt rolig, vilken upplevelse, skulle lätt kunna göra det igen för så roligt var det. Sen är det väl skit samma om man går vidare eller inte.

Så här kommer lite bilder från gårdagen!

Peter Jidhe ber alla i kön  Här har vi väntsalen.

Stå upp och de ska gå runt

och filma och intervjua.

Jag i kön!                       Jag och Malin fick band så nu är vi märkta för livet!

Mariette uppträder och    Här har vi kön.

ger oss inspiration.

Här har vi beviset! Jag har sökt till Idol 2010, här är jag med Jidhe och Mariette och minglade omkring i väntrummet. Ni ser även min nummerlapp som jag har sparat som minne.

Puss